På grund av ett kraftigt fall i värdet av sin stödköpsportfölj vänder sig nu Riksbankens chef Erik Thedéen till riksdagen med en begäran om 80 miljarder kronor för att stabilisera situationen.

Robert Bergqvist, en framstående ekonom från SEB, jämför situationen med en privat verksamhet och menar att under liknande omständigheter skulle ett företag ha gått i konkurs. I ett nyligen utskickat pressmeddelande informerade Riksbanken om att dessa medel är nödvändiga för att bibehålla förtroendet för dess oberoende penningpolitik.

Denna utveckling härstammar från att obligationer som Riksbanken förvärvade mellan 2015 och 2021 har minskat i värde på grund av de nyligen höjda räntorna. Bergqvist förklarar att detta beslut togs under en tid då Riksbanken försökte bekämpa låg inflation. Nu när inflationen har stigit och räntorna har ökat, har värdet av dessa obligationer minskat.

Så vad innebär detta för den svenska ekonomin?

Bergqvist påpekar att om dessa medel hade använts direkt i ekonomin kunde det ha uppstått problem. Men eftersom pengarna går direkt till Riksbankens balans kommer den genomsnittlige medborgaren inte att påverkas. Processen inleds med ett beslut från riksdagen om att godkänna Riksbankens begäran. Därefter kommer Riksgälden att låna pengar på obligationsmarknaden för att sedan överföra dessa medel till Riksbankens balans.

Det är ovanligt att en centralbank vänder sig till regeringen för finansiellt stöd. Trots detta anser Bergqvist att givet de nuvarande omständigheterna är det en rimlig begäran. Han tillägger att situationen är svår för Riksbanken eftersom den strävar efter att vara självständig.

Frågan kvarstår: var det förhastat att köpa dessa obligationer? Bergqvist menar att det var en ovanlig situation i Sverige under pandemin, vilket kan ha påverkat beslutsfattandet. Riksbankschefen Thedéen har uttryckt kritik mot beslutet att behålla dessa obligationer för länge och förklarar att det kanske skulle ha varit bättre att sälja av dem tidigare.