Sveriges ekonomi står inför allvarliga utmaningar med en ökande arbetslöshet, särskilt inom de sektorer som tidigare drivit jobbskapandet. Denna artikel analyserar vilka grupper som är mest utsatta och vad det innebär för den svenska arbetsmarknaden.
Sverige, som länge ansetts vara en bastion för ekonomisk stabilitet och hög sysselsättning, står nu inför svåra tider. En ekonomisk recession och en uppåtgående trend i arbetslösheten hotar de framsteg som gjorts under de senaste åren, särskilt inom de sektorer som hittills varit arbetsmarknadens ryggrad.
Sverige, som länge ansetts vara en bastion för ekonomisk stabilitet och hög sysselsättning, står nu inför svåra tider. En ekonomisk recession och en uppåtgående trend i arbetslösheten hotar de framsteg som gjorts under de senaste åren, särskilt inom de sektorer som hittills varit arbetsmarknadens ryggrad.
Enligt de senaste analyserna från Arbetsförmedlingen är situationen särskilt allvarlig inom den privata tjänstesektorn, som länge fungerat som en viktig integrationsmotor och erbjudit de första jobbmöjligheterna till många nykomlingar i landet. Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker, varnar för att det är här det största tappet av arbetsplatser kan inträffa.
Från 2014 till 2021 ökade andelen sysselsatta män i särskilt utsatta områden från 57 till 66 procent, och bland kvinnor från 47 till 56 procent. De vanligaste yrkena har varit inom transport och lager, restauranger, städning och service för män, och städning och service, vård och omsorg samt förskola för kvinnor. Denna positiva trend riskerar nu att vändas till det sämre på grund av den ekonomiska nedgången.
På nationell nivå kanske inte ökningen av arbetslösheten verkar så dramatisk: från 6,4 procent (333 000 personer) i år till 6,6 procent (354 000 personer) nästa år. Men i storstadsregionerna blir situationen värre, och de jobb som är mest i farozonen finns just inom den privata tjänstesektorn.
De höga bostadspriserna i de tre storstadsområdena innebär att den höjda boräntan får störst konsekvenser där.
- Dessutom har nödvändiga varor som mat blivit dyrare. Så man drar ner på icke-nödvändig konsumtion.
- Handel, transport, hotell och restauranger - dessa branscher påverkas alla av den minskade konsumtionen i samhället. Där finns också en relativt hög andel utrikes födda och personer med kortare utbildning, det vill säga samma personer som bor i dessa områden, säger Emil Persson.
Hur jobbutvecklingen blir inom offentlig sektor, där relativt många kvinnor från utsatta områden arbetar, är mer osäkert. Kommuner och regioner är också hårt pressade, vilket Persson ser som ett orosmoln.
För den som är helt ny i Sverige kommer det att bli betydligt svårare att få fäste på den svenska arbetsmarknaden de kommande åren.
- Vi är i en recession och har haft en krympande BNP två kvartal i rad. Det är en tuffare situation på arbetsmarknaden för alla, säger Emil Persson.
Hans bästa tips till den som förlorar jobbet är att bredda sitt sökområde - både branschmässigt och geografiskt. Dessutom är det alltid en god idé att utbilda sig.
Han understryker också att läget är långtifrån nattsvart och inte jämförbart med finanskrisen eller pandemin. Redan 2025 bedöms ekonomin börja återhämta sig.
Och det finns fortfarande jobb att söka:
- Antalet jobb i vår platsbank har minskat väldigt tydligt under hösten, men det finns ju fortfarande jobb att söka. Behovet finns. Det är inte lika stort som för ett år sedan, men det finns fortfarande.